Programguiden.se – 22 år på Internet
När bokföringsprogrammen kom på PC i slutet
av 1980-talet var det dags att leta fram ett lämpligt program för det
mindre företag där jag då var ekonomichef. Det var så pass skojigt att
jag skaffade demoprogram på det som fanns. Då för tiden fick man
programmen på disketter.
När Computer Sweden
efterlyste någon som kunde testa ett nytt bokföringsprogram så fick jag
min test publicerad. Programmet var Boq från Boden. När sedan
Mikrodatorn började en omfattande testverksamhet av administrativa
program blev jag en av de frilansande testarna. Under några år testade
jag ett par program varje månad.
BL Info i Näsviken hade ett antal böcker på marknaden
som på ett lättfattligt sätt vände sig till småföretagare och
företagskonsulter. Jag tyckte att de skulle ge ut en bok om dataprogram
för småföretagare. Björn Lundén tyckte att det var en bra idé och jag
sammanställde ett antal av mina tester och kopplade ihop det hela så att
det blev en bok med titel just Dataprogram för småföretagare, med
underrubrik Hur du väljer rätt program till din dator.
Björn
Lundén ville ha en uppföljare som även innehöll ett antal program med
beskrivning av vad programmen kunde göra och vad som var bra och mindre
bra. Och boken skulle heta Programguiden, underrubrik Administrativa
datorprogram med tips till användare. För små och medelstora företag.
Dataprogram är ju färskvara, speciellt då i början av utvecklingen.
Då, 1996, började det hända saker på Internet. Sökmotorn hette Alta
Vista, det var långt före Google, Instagram och Facebook. Jag kollade på
marknaden vad det skulle kosta att anlita något företag att göra en
webbplats. Det var alldeles för dyrt, tyckte jag, så jag skaffade
Microsofts Frontpage Express, knåpade ihop en hemsida och hyrde in mig
på ett webbhotell, Kuai i Hofors. På den tiden fanns en del
restriktioner för att få registrera ett domännamn, vilket innebar att vi
måste ändra namn på vårt företag till Programguiden Abel AB.
Programleverantörerna hängde på och det var snart uppe i bortåt 200
leverantörer som ville vara med. Det var gratis att vara med som
leverantör och förstås gratis att söka i programguiden.se.
Eftersom BL Info,
förlaget, inte hade någon egen hemsida då så passade jag på att ha en
sida där hugade spekulanter kunde köpa alla BL Info-böcker.
Några udda datorer från vår egen
historia(följ länken)
Så här såg det ut i begynnelsen, bilden från
APR 3, 1997

web archive 97-10-07.JPG

web archive 98-12-02.JPG

web archive 99-10-21.JPG

web archive 00-03-06.JPG

web archive01-04-28.JPG

web archive 02-11-21.JPG

web archive 04-09-24.JPG

web archive 06-10-01.JPG

web archive 09-04-21.JPG

web archive 11-09-03.JPG

web archive 14-07-21.JPG

Efter många steg i utvecklingen har nu
programguiden blivit responsiv och så att den nu även fungerar för
mobiler och surfplattor
web archive 16-01-10.JPG


web archive 18-08-10.JPG


Det här är en
Copam 401-XT från 1985 med 16-bit Intel
8088 microprocessor
på 4,77 MHz, 512 kB internminne och 10 MB hårddisk. Taiwanföretaget Copam var
en av de större tillverkarna av IBM-kompatibla PC. Företaget försvann från
marknaden i mitten av 90-talet.
Bildskärmen var så smart att man med ratten längst ner till höger
kunde justera om man ville ha grön skärm, gul skärm eller färgskärm
Ett typiskt spel på den tiden var Digger som visas på
bilden.

|
I oktober 2015 fick jag ett mail från en kille i Miscolc, Ungern. Han hade köpt en
gammal Copam 401-XT med svenskt tangentbord och ville att jag skulle kopiera
några sidor från manualen (som syns på bilden).
Det fick mig att leta reda på min gamla Copam som faktiskt fanns kvar i ett
källarförråd. Jag satte i kontakterna och startade apparaten - och den fungerar!
Hittills fungerar spelen schack och Yatzy, men jag ska testa fler.

På hans gamla Copam fanns de här etiketterna:

2020-01-02 14:57:

|
Den här bilden visar en släpbar
Wordplex PPC-21
från
1988. Med 512 kB RAM, 20 MB hårddisk och MS-DOS operativsystem. Made in
Japan. Musen är faktiskt en tidig Microsoft!
Det här exemplaret var utrustat med ett Hercules grafikkort för
anslutning av extern bildskärm sam två diskettstationer, 5 1/4 tum på 360 kB
och en 3,5-tum för 720 kB disketter.
Observera locket till höger där man packade ner sladdar, mus och
tangentbord. Locket knäpptes fast framför bildskärmen och kunde hela
utrustningen "lätt" transporteras som en enhet.
Baksidan var utrustad med ett praktiskt bärhandtag. 
|
Så småningom blev portabla datorer mer portabla. 1992 fanns
till exempel den här CAF Superlite 386 SL med 2 MB internminne och 64 MB hårddisk.
Eftersom bildskärmen var en svartvit LCD-skärm anslöt man gärna en extern
färgskärm. Made in Taiwan.
Senare utrustades CAF:en med 4 MB internminne och Windows 3.1. 
|
|